Landsbygdsbarometern – Unik landsbygdsundersökning tillsammans med Hela Sverige ska leva
Mycket av den politiska debatten, problemformuleringar och beslutsfattande kretsar kring frågor som främst påverkar storstäderna, där ekonomisk, politisk och mediamakt är koncentrerad. Trots att representativa opinionsundersökningar kan lyfta fram åsikter från hela befolkningen, finns det fortfarande grupper vars röster och erfarenheter sällan hörs. Detta gäller särskilt de som bor på landsbygden, då de är för få och geografiskt utspridda, vilket gör det svårare att få genomslag i den nationella debatten och att genomföra geografiskt avgränsade specialundersökningar.
Riksorganisationen Hela Sverige ska leva initierade därför Landsbygdsbarometern – en undersökning riktad specifikt till landsbygdsbor, med syfte att lyfta deras unika erfarenheter och vardagsutmaningar. Undersökningen genomfördes under våren 2024 och presenterades på Landsbygdsriksdagen samma år.
Utmaningen – Att ge landsbygdsbor en röst i nationella undersökningar
En av de största utmaningarna med att undersöka landsbygdsfrågor har alltid varit avsaknaden av en vedertagen definition av vem som egentligen är en landsbygdsbo. Människor tenderar att definiera sig själva utifrån många olika parametrar, från geografisk placering till självuppfattning. Den inledande utmaningen var därför att utveckla objektiva kriterier och en urvalsram som kunde användas i denna undersökning och i framtida studier för att ge en konsekvent bild av landsbygdsbefolkningen.
Lösningen – Utveckling av en hållbar urvalsdefinition
För att säkerställa att vi verkligen fångade de som bor på landsbygden, använde vi en kombination av SCB kommunindelning och postens gamla system för landsbygdsutdelning. SCB klassificerar vissa kommuner som ”glesbygdskommuner” (kategori H6), vilket innefattar kommuner med färre än 27 000 invånare och där centralorten ligger mer än 30 kilometer från närmaste större tätort. Dessa kommuner är dock relativt få. För att få med landsbygdsbor i andra delar av Sverige – till exempel i kommuner där det kan finnas en mellanstor stad eller tätort – använde vi oss av postens landsbygdsutdelningssystem. Detta system gör det möjligt att identifiera personer som bor på landsbygden även om de tillhör en kommun med en tätort, vilket gör att vi kan inkludera fler landsbygdsbor i undersökningen.
För att säkerställa att urvalet speglade de som faktiskt ser sig som landsbygdsbor ställdes dessutom frågan ”Var bor du?” i undersökningen. Här uppgav 76 % av de svarande att de bor på ren landsbygd, och 21 % att de bor i mindre tätorter. Endast 3 % uppgav att de bodde i större städer eller storstäder.
Tillsammans gav vi röst åt Sveriges landsbygdsbor
Tillsammans med Hela Sverige ska leva arbetade Indikator fram ett frågeformulär som syftade till att fånga de svarandes uppfattningar om svensk landsbygdspolitik, vilka frågor de ansåg vara viktigast och vilka lösningar de såg som bäst lämpade för den plats de bor på, samt deras syn på framtiden. Undersökningen genomfördes på ett slumpmässigt urval av drygt 5 000 landsbygdsbor, som kontaktades genom postala inbjudningar och påminnelser via SMS.
Ett huvudresultat visar på mindre polarisering än väntat
Undersökningen illustrerade tydligt att det finns ett stort missnöje bland Sveriges landsbygdsbor när det gäller statens behandling av landsbygden. Exempelvis ansåg endast 7 % av de svarande att nationella beslutsfattare tar hänsyn till landsbygdsbor, 14 % tyckte att samhällets resurser fördelas rättvist mellan landsbygder och städer, och hela 76 % instämde i påståendet att staten har övergivit landsbygderna.
Ett ytterligare intressant fynd var att den ideologiska polarisering som ofta framträder på nationell nivå inte var lika tydlig bland landsbygdsbor när det gäller vilka frågor som anses viktigast. Här råder en bred konsensus, från vänster till höger, kring vilka politiska förslag som kan underlätta för människor att ”bo, leva och verka på landsbygden.”
Ett unikt underlag som presenterades på Landsbygdsriksdagen och i DN-debatt
Genom vår unika metod och urvalsdefinition kunde vi erbjuda ett underlag som inte bara var representativt för dagens landsbygd, utan som också kan användas för att jämföra och analysera utvecklingen över tid. Detta underlag gav politiker, beslutsfattare och organisationer en mer nyanserad bild av landsbygdens utmaningar och möjligheter. Resultaten från Landsbygdsbarometern presenterades i en omfattande rapport som användes under flera delar av Landsbygdsriksdagen 2024 och fick stort genomslag, bland annat i en artikel på DN Debatt.
Läs mer om undersökningen och dess fynd här
DN Debatt. ”Klyftan mellan stad och land bär både hot och möjligheter”
Vill du också nå ut till målgrupper som annars riskerar att förbises?
Vi på Indikator har lång erfarenhet av att skapa undersökningar som når även de mest svåråtkomliga grupperna. Genom innovativa metoder och noggrant utvecklade urvalsramar kan vi hjälpa dig att få insikter som verkligen gör skillnad. Kontakta oss för att diskutera hur vi tillsammans kan nå dina mål och ge en röst åt de som annars inte hörs.
