Förtroendet för sjukvården har uppnått rekordnivåer både enligt den årliga SOM-undersökningen och Hälso- och sjukvårdsbarometern. Inte minst är detta en effekt av den pågående pandemin. Vad som påverkar förtroendet är däremot komplext och samhällsvetenskapen har landat i en rad olika förklaringar som har betydelse. I en nyligen publicerad rapport från Region Skåne har Indikator fått möjligheten att på nytt undersöka denna intressanta och samhällsaktuella frågeställning utifrån data från 2020 års Hälso- och sjukvårdsbarometer.
I likhet med tidigare forskning fann vi att demografiska bakgrundsvariabler spelar en mycket liten roll för att förklara graden av förtroende. Istället tyder resultaten på att de mest avgörande faktorerna för om du har högt eller lågt förtroende för sjukvården är i vilken utsträckning du upplever väntetiderna som rimliga, i vilken utsträckning du anser dig ha tillgång till den vård du är i behov av, samt i vilken utsträckning du tenderar att lita på andra människor. Vi kunde även konstatera att dessa faktorer var betydande även när vi kontrollerade för Covid-19 effekten. Med andra ord kan vi belägga att personer som upplever att de inte har tillgång till adekvat vård, som upplever att väntetiderna är för långa samt har låg mellanmänsklig tillit också i högre utsträckning tenderar ha mycket lägre förtroende för sjukvården och vice versa.
Konsekvenserna för svensk sjukvård är tydliga. Om Sveriges regioner vill bibehålla ett högt förtroende, eller sträva mot att höja det, krävs det åtgärder för att sänka trösklarna till vård. Detta är inte minst relaterade till organisatoriska processer kopplade till vårdbesök, arbetsfördelning och IT-system. Lyckligtvis är det också frågor som regionerna har direkt inflytande över.
Du kan läsa hela rapporten här.
